Sjukhus

Jag har alltid varit en frisk själ, aldrig varit allvarligt sjuk och sällan varit på vårdcentral eller sjukhus. Så vitt jag kan minnas har jag aldrig legat inlagd på sjukhus men nu så var det dags dock inte för min egna skull utan det är lilleman som fått rs-viruset. Det började med feber, hosta och snuva i lördags och så var det inte så mycket mer med det då vi antog att det var en vanlig feber och förkylning. I måndags så vaknade vi upp och det nästan pep om honom när han andades och febern fanns fortfarande kvar så vi fick en tid på Jakobsbergs barnläkarmottagning där dom nästan fick panik när vi kom in och började prata om ambulanser och inhalationer. Detta gjorde såklart mig livrädd men det visade sig att riktigt så farligt som det lät var det inte. Men vi fick åka till Astrid Lindgrens sjukhus och här misstänkte dom genast rs-viruset vilket det visade sig vara och lilleman fick inhalationer och syrgas nästan på en gång så ända sedan i måndags har vi varit här utan att få lämna rummet (vi räknas som Smittbärare) men idag så hoppas jag verkligen att vi får åka hem, han har ingen syrgas eller feber och känns verkligen piggare. 



När dom första gången berättade att han skulle få inhalationer såg jag framför mig hur dom typ skulle öppna upp bröstkorgen men värre än såhär var inte en inhalation. Han ska alltså andas in luften som kommer ut ur röret. 


Ynklig liten kille har velat spendera varenda sekund på mig vaken eller sovandes, spelar ingen roll.


Pappa dög också ibland. 


Ingen syrgas, hejja hejja!